Jag sitter och trivs på bussen mot Skellefteå. Liv Strömquist har pratat i mina öron och det är så bra att hennes röst hörs. 

 

Det är lyxigt att resa utan barn som klättrar runt och jag skulle kunna åka vidare genom kvällen i timmar. Jag har tusen saker jag kan göra: sova en stund, läsa Bibel, skriva blogginlägg, lyssna på mitt hjärtas melodier, bli hemskt glad av att tänka på gårkvällen med vänner, vila ögonen med gröna fält och skymningshimmel, sluta skämmas över sms som jag inte vet hur de tas emot, äta körsbär, fnissa åt bilder på barnen, skriva dikt och annat bra. 

 

Älskar't.