happyjoyelis, del fem

Vi ska ta ett kvällsbad och han står mot badkarskanten och fingrar med duschdraperiet som hänger där, precis som det alltid gör. Han säger:
 
Vad fint! Det kan vi veckla ut och gömma oss från de bajsilskna plommonen som blir så arga och hoppar upp och studsar på våra huvuden!
 
Vilken utmärkt idé. Sådana behöver man ju alltid vara på sin vakt inför.
Treårshjärnan! Vilken hjärna!

när jag badade iskallt sent en kväll såg jag det här

 

snart tillbaks

De sista få dagarna här i norr nu. Ni märker att jag dykt in i dom va? Sparar ivrigt bloggande tills hemkomst och Bagisliv. Vi tar tåget hem på onsdag. I övermorgon. Det ska faktiskt också bli fint, även om jag inte är ett dugg less på att va borta.

vakna upp

 
När nattens drömmar varit så uppslukande att jag tvärsäkert väntar mig att de ska ha gjort avtryck i verkligheten, då är det oftast skönt att nyktra till från sömnigheten och att se livet som jag valt det. 
 
Det är sällan mina drömmar överträffar livet mitt. Säger det något om mig? 
 

himmel, hav och sten


ftalater

Ännu en studie har publicerats som visar på kopplingarna mellan ftalater, mjukgörande ämnen i plast, och minskad fertilitet. DN uppmärksammar med en artikel på ämnet. Den här gången har man konstaterat sambandet genom att studera sambandet mellan halt av ftalater hos kvinnor som provrörsbefruktas och deras ferrtilitet. För att sammanfatta artikeln: hög halt av ftalater innebär att man kan ta ut färre befruktningsdugliga ägg ur kvinnan samt att det befruktade ägget har lägre chans att fästa i livmodern. Det är ingen fest att läsa detta! Men skönt att se hur samband kan påvisas, för förhoppningsvis leder det till förändringar kring hur vi tänker och lagstiftar kring plast som innehåller dessa ämnen.
 
Jag vet att det är lätt att känna sig överväldigad över miljölarm hit, kemikalier dit, tillsatser och klimathot. Det är svårt att jobba på alla fronter hela tiden, och hur man än gör så är det otillräckligt. Men det bästa är bara börja någonstans och sträcka sig efter det som känns möjligt. Plötsligt är det erövrad mark och då märker i alla fall jag att jag kan ta till mig och förändra något ytterligare.
 
Det här är ett område som jag har börjat jobba på nu. Sedan länge har jag varit noga med vad som får stå på vår badkarskant och i vårt toalettskåp (ftalater finns i många hygien- och skönhetsprodukter). I barnens rum finns begränsat med plast och vi försöker definitivt hålla igen på de plaster vi vet är värst. Nu längtar jag efter att rensa ut i köket. Skulle gärna ta emot tips på området! Men matlådor, mattermosar och förvaring i glas och rostfritt stål står på önskelistan...
 
Jag kan ju bara hoppas att det som jag gör är mer än en futtig droppe i havet i för mina barns hälsa och framtida fertilitet. Hursomhelst känns det bra i hela kroppen varje gång jag gör val som är hållbara för den här klotet jag får bo på.

dagarna går i ett

Vi hälsar på vänner, utflyktar till hav, strand, kvarn och såg. Det är soligt, det är mulet, det är blött och det är blåsigt. Vi firar och gråter med familj och vänner. Barnen hoppar studsmatta, springer barfota, snickrar och läser bok. Det skrattas och skriks. Jag har svårare att somna, vaknar för ofta om nätterna och ligger kvar längre än vanligt på morgnarna. Svärmor och svärfar lagar gott, hänger med sina barnbarn och är generösa mot oss. Nils planerar födelsedagsfirande, smusslar med presenter och är fin. Jag planerar och ordnar för hösten, jag tänker på året som kommer och funderar på hur vi ska leva livet som vi längtar efter alla dagar. Och tiden mellan varje morgon och varje kväll känns så kort fastän vi hunnit så mycket. 
 
En lill-rapport från en fint semester-Skell.

önskelista

Om några dagar fyller jag tjugosju. Jag kan tänka mig att det är minst lika fint som att va tjugosex! Då ska jag fira på något vis. Så önskar jag mig lite saker också. Nej, jag är inte lagd åt det hållet att jag bara önskar mig snälla barn eller fred på jorden. I och för sig kan mina högsta önskningar och förhoppningar inte köpas för pengar och jag ser allt jag har som något till låns som jag är beredd att ge vidare; men inte tycker jag att det är fult att önska sig saker!

Nu är jag sent ute inför min födelsedag, men ja, det kommer ju julaftnar och andra bemärkelsedagar. Och min lista kan ju kanske inspirera någon. Vad vet jag?
 
Här ska ni få se lite av sånt som jag skulle bli glad över i ett paket:
 
Dödligt vackert keramikfat från Lisa Stevens
 
Ryggsäck från Leftover Studio
 
Det här hårbandet från Thief and Bandit.
 
Sån här typ av näverförvaring. Denna från Fine Little Day eller något fynd på en Second Hand.
 
Matlådor och isklampar från Lappland Eco Store
 
Kolla vilka fina köksverktyg i porslin! Såg dem på Pinterest, här kan man bland annat hitta dem.
Typ denna söta bärbara radio från Crosley.
 
Kameraväska från Oliday. Som en dröm jämfört med den fula vi går runt med.
 
Annars är jag exempelvis sugen på en penna till paden, att finäta i Stockholm, gå en ekologisk parfymkurs, boken Keep Your Love On av Danny Silk, trevliga upplevelser, ett läppstift från UNE eller annat ekomärke, snygga krukväxter, vattenbaserade nagellack och sugrör i stål. 
 
Ni märker att jag inte har svårt för det här.
 

norrut

 
Jag sitter och trivs på bussen mot Skellefteå. Liv Strömquist har pratat i mina öron och det är så bra att hennes röst hörs. 
 
Det är lyxigt att resa utan barn som klättrar runt och jag skulle kunna åka vidare genom kvällen i timmar. Jag har tusen saker jag kan göra: sova en stund, läsa Bibel, skriva blogginlägg, lyssna på mitt hjärtas melodier, bli hemskt glad av att tänka på gårkvällen med vänner, vila ögonen med gröna fält och skymningshimmel, sluta skämmas över sms som jag inte vet hur de tas emot, äta körsbär, fnissa åt bilder på barnen, skriva dikt och annat bra. 
 
Älskar't.

nu somnar jag om (hoppas jag)

 
 

i believe i can fly

 
Det var inte bara att du kom från en annat land, du var också på väg någon annanstans. Tror att det störde oss. Minns dina bruna balkanögon från ett nittiotal då du och din familj behövde en trygg plats. Ni blev erbjudna ett utanförskap.
 
Det var disco och vi tillhörde båda gruppen de oåtråvärda. Kvällarna luktade av Date och Axe, av popcorn och läsk. Bland kramiga tryckare och ryckiga danser tävlade vi barn om godispris och popularitet. Den här gången skulle jag ligga på rygg mot golvet med en Banana Skids i munnen och du skulle göra armhävningar ovanför medan du tuggade i dig godiset och närmade dig min mun. Vi och två andra par. Kanske vann vi tävlingen. Men vad spelade det för roll? Jag skämdes. Vi var skämtet att fnissa åt.
 
Utanförskapet. Jag vet inte om du förstod och kände det i din kropp. Eller om dina drömmar var en fristad där du var ohotad och precis så häftig som du ville vara. Jag har i alla fall det finaste av minnen fastetsat: jag står bakom dig på väg ut på skolgården. På väg ner för den lilla betongavsatsen fäller du ut jackan mellan sträckta armar och sjunger sången du alltid sjunger på medan du stolt och högröstat kastar dig ut: I believe I can fly, I believe I can touch the sky
 
Jag hoppas vingarna fortfarande bär dig mot allt du längtar efter. 

lever och mår

Snart har vi gjort vårt första Norrlandsdygn här i Umeå hos mina päron. Fint att va här! Jag är lite tärd, men det lättar.
Har så mycket bloggande på lut, vet inte när det ska hinnas med. Håll ut!

RSS 2.0