några minneskyssar från sörböle

 
Mit hjärta brister lite vid tanken på att det inte blir mer av det här i år. Jag är inte mätt på hur asparna rasslar i vinden, hur den fuktiga marken luktar nere vid sjön eller att se ut på vattnet när det skymmer. De här dagarna känns redan som en evighet sedan.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0