Ibland är det bra att påminna sig om vilka valmöjligheter vi besitter. Det brukar i alla fall jag jag behöva. Särskilt i tider när knappheten gör sig kännbar. Och för mig och Nils har sådana tider varit många och långa. Några månader i vårt gemensamma liv har vi haft två fasta inkomster. Innan dess och efter det har vi valt att inrätta vårt liv efter små inkomster, exempelvis en lön och en sparsam föräldrapeng, eller som nu - en föräldrapeng och ett studiebidrag och lån. Det är ingen ekonomisk dröm. Vi har inte gjort oss kända för ekonomiskt taktiska val: Vi har valt tre små barn innan jag utbildat mig och börjat jobba. Jag sa som blivande tvåbarnsmorsa upp mig från en ohälsosam arbetsplats trots min fasta trygga anställning. Vi har gett våra barn mycket tid med oss i starten av deras liv och skjutit på förskolestart. Vi har haft församlingsengagemang och kreativa projekt och ohälsa vid sidan av som gjort att deltidsarbete i perioder varit en förutsättning för att balansera tillvaron. När marginalerna krympt är det bland annat dessa val jag kommer tillbaks till. Dom har varit överordnade mycket stash på banken. Varför skriver jag detta? Jag vill berätta en aning om den bakgrund som finns till det jag skriver nedan.

 

Trots att vi många gånger känt av bristen på pengar och gjort avkall på många önskningar och behov har vi försökt leva med visshet om att sättet vi spenderar våra pengar är ett sätt att välja värld och framtid. Vad menar jag då? Jo, vi har försökt välja så att vår längtan efter att ha mer pengar att röra oss med inte ska såga av den gren vi själva sitter på. Vi köper inte billigare oekologiska bananer på bekostnad av de som odlar bananerna (deras hälsa, deras ekonomi och marken som förgiftas). Att handla ekologiskt, kemikaliefritt och äkta vara må vara kostsammare, men vad är nyttan med mer pengar på banken om jorden eller vi blir sjuka av all skit som tränger in i våra kroppar eller ut i naturen? På vems bekostnad ska jag unna mig att vara ekonomisk? På samma sätt vill vi unna oss de dyra färska grönsakerna, frukterna och de kostsamma alternativen till raffinerat socker, vitt mjöl och mjölk. Hur ska vi annars få i oss de byggstenar som våra kroppar behöver för att hålla in i ålderdomen? Pasta och tomatsås med linser må vara budgetvänligt. Men det är inte mat för varje dag. Att äta halvdan mat idag är att grunda för halvdan hälsa imorgon. Och har en som jag redan halvdan hälsa så behöver kroppen varenda liten vitamin, mineral och litet spårämne för att få förutsättningar att läka. Andra val vi försöker göra är att välja det för oss vackra, det sköna, det hållbart tillverkade, det uppfinningsrika, det som berättar en berättelse och är ett uttryck för andra människors kreativitet och passion. 

 

Gör vi fullkomliga och genomkonsekventa val? Nej. Har vi upptäckt under resans gång att vi prioriterat fel eller gjort fel val med begränsad kunskap? Ja. Har vi mer att lära och mer att växa i? Ja. Men jag är glad att vi utmanar oss själva att inte vilja hårt i slantarna på bekostnad av jorden, våra medmänniskor, kommande generationer eller vår egen hälsa. Med de pengar vi har vill vi rösta! Inte bara för att vi annars riskerar att urholka framtiden, men jag kan inte riktigt motivera andra val med tanke på hur den Gud jag tror på har skapat mig. När jag tänker på hur Gud är så blir jag verkligen inspirerad till att välja värld med mina pengar, inte som en piska eller gnagande känsla av skuld, utan som ett uttryck för den jag är.

 

 

 

 

Ps. Jag slänger in en perspektivskänga: Vi tillhör den rika delen av världen med våra förutsättningar. Jag och Nils har det dessutom så väl ordnat att vi har medkännande generösa föräldrar (som själva levt i långa tider med slantvänderi) som många gånger sått in i våra liv och stöttat oss när de velat visa praktisk omsorg. Det är inte heller alla väl förunnat. Men, desto mer rikedom desto större är vårt ansvar att använda pengarna väl för dem som inte har lika mycket att välja värld med.