När din hand fångade min i biosalongen var det enda jag kunde tänka på hur jag skulle smita från en kyss när filmen var slut. Eller, hur snabbt kan jag göra slut om det här betyder att vi är ihop? Vårt andrahandsval till film (eftersom försäljaren i kassan vägrade tro att du var femton) med Johnny Depp och Juliette Binoche eldade på den romantiska stämningen och mitt hjärta rusade i rädsla för att bli påkommen med mina sårande tankar. Det var inte meningen att det skulle bli såhär. 

I veckor hade vi haft roligt och jag älskade att skratta med dig. Vi levde lägerbubbla, fotade svartvitt, hängde i gäng och skojade på femtonåringars vis. När vi sista natten la oss huvud jämte huvud i sällskapsrummets soffa bland våra vänner kände jag hur du flyttade ditt ansikte närmre mitt när jag låtsades sova. Dina läppar nära min panna. Var det såhär det kändes att vara förmål för någons kärlek? Sedan, när du slumrat till la jag mig på stengolvet och sov två stackars timmar innan dagen vi alla skulle skiljas åt, gråta krokodiltårar och vara sura mot våra föräldrar.

Jag är ledsen om jag skickade ut helt fel signaler,